Reglerteknik kallas ibland för den dolda tekniken (the hidden technology), eftersom den finns överallt omkring oss utan vi tänker på det. Reglerteknik handlar om att få processer att automatiskt uppföra sig på önskat sätt. Den engelska benämningen "automatic control" beskriver bättre vad ämnet handlar om.

Enklast förklaras ämnet nog genom ett antal exempel.

• Farthållare för bilar och autopiloter för flygplan och fartyg är exempel på reglerteknik. Hastigheter och positioner mäts och informationen skickas till regulatorer, vilka i våra dagar oftast är datorer, som baserat på mätsignalerna styr gaspådrag och motorer.
• Temperaturreglering av lokaler är ett annat exempel. Temperaturerna mäts och regleras till önskade nivåer genom att regulatorer styr radiatorer eller luftflöden.
• I en processindustri finns ofta tusentals regulatorer som ser till att tryck, flöden, koncentrationer, nivåer och temperaturer kontrolleras.
• Reglerteknik finns också utanför industrins och teknikens värld. Teorin kan t.ex. appliceras på ekonomiska, medicinska och biologiska system. I människokroppen finns till exempel reglersystem som försöker hålla kroppens temperatur vid 37 grader trots variationer i omgivningens temperatur. 

Reglertekniken förekommer alltså i många sammanhang, men det intressanta är att det finns en gemensam underliggande teori som är oberoende av tillämpningarna. Det är därför man kan ge samma grundkurs till så många program på LTH, och det är därför forskare inom så helt skilda tillämpningsområden kan arbeta på samma institution och dra nytta av varandras kunskap. Det är också därför reglertekniken gärna söker samarbeten över ämnesgränser.